BSG_8T2153NOR.xml

Médias

Fait partie de Tal om de fria konsters värde och nytta ; hållit för kongl. vetenskaps academien vid praesidii nedläggande, den 23 julii, år 1757. Af Carl Fredric Adelcrants, Öfver-intendent och ridd. af K. nordst. orden.

contenu

iy^SiË:











INSTITUT
TESSIN
Bibliothèque
et
Musée d'Art
Suédois
r
6, Rue
de
Tournon
PARIS
VI-
Don
de
L'Institut
Tessin
Paris
1982













?/3.
TAL
S*
T
2/S3
DE
FRIA
KONSTERS
VARDE
och
NYTTA
i
Hållit
for
Kongl. Vetenskaps
Academien
Vid
PRAISIDII
nedläggande,
Den 23
Julii,
år
Af
Carl
Fredric
Adelcrants,
Of
ver-Intendent och
Ridd. af K.
Nordfi.
Orden.

STOCKHOLM,
Tryckt
hos Dirc£L
LARS
SALVIUS-
îyfy.
.
/**/?■
I
GENEVIEVE









*
t
J
•"
»
i:
\
J

-
--

••
-
A
1

A
>
t

.
^
.
i
o,
,
.
>.•-

;:v.
.
::

r
1
<"
'
-v
-,
r
•+
-
-
:
\
•:
f
...
.
.
.
.*
1

O
%

M
.

-


"
'•«
t4
-


*%■*
'••
<+ -■
-.

.
.
ni*.
-,


'■-j-1-.

...
-■
&■;
:

>
-
-
c
jlçwpj;
.
S-
.
>
V

'
-Tö i
'
-
'•
-
.
^

-
v;
n.
...
.
U/v'v..
i'".

**
'

"
^
-
-,
-
«V
'
V
'il
*|f
£•• '
'
-

>*.,->
"-J
-v

.
,A''


-
'
'
■'■■'}
-
'is
+:■■■:-■
&U-
'
-
:
:u.
M
.
^
.
..'
i
i.
.
i
,-.....
-

.
.•
.
~
x.
.
.V
A
JU
.
C
-

/ i
r
l
i
;
v



Mine
Herrar!
Ii
/år
Kong!.
Vetenikaps
Àcâde-
mien for
någon
tid
fedan
be¬
hagade
anförtro mig den
fy
is-
Jan, lom
jag i
dag
til
en
värdi¬
gare
Efterträdare
ofverlåm-
nar,
kunde jag
ej
mifstaga
mig
oin
oriaken,
hvarfôrô

utmärkt
heder
mig vederfors*

min
iida
fairt
jåg
den iå mycket min¬
dre,
iom
egne
förrjänlter
och de
egenikaper,
de där
fordras
til
iyilornes
berömliga ftyrlel
i
et

uplyft
Samqvåmi
icke
gjorde
mig
clårtil
berättigade.
Således
borde jag
vara
til
fullo
öfvcrtygad
därom,
at
KongL
Academicn
en-
daft
ville
allmänt
förklara
Dels
Yånfkap
och
A
a
tyc-



4
© )
°
(
©
tycke for
Fria
Konftema,
då Den
tildelte
mig
detta rummet,
fom tilförene af
ftore
och lärde
Mån
la
värdigt
varit
beklådf.
Min
ärkåntfla
af
denna
Kongl. Acadc-
miens
ynnelt lårcr
jag
icke
på något
lampeli-
gare
lått kunna
å daga lägga, ån då
jag vid
mit
Foreiåtes återlemnande, efter antagen
lof-
lig plågled,
har den
åran,
at
i
et
kärt T
al fö-
reftålla
:
T>s
Ädla,
Jd
kallade Fria Kon-
Jlers
varde, den
nytta
och de fördelar,
fom
deras idoge
dr'ift
tilbringar Borgeliga
Samhället; til
be
fyrkar
de
hvar
af
jag
utur
dldre
och nyare
handlingar
får vif
a,
det
Konf
ernås
odlande i alla tider
förebådat
Rikens
upkomfl, deras flor
varit
medel til
magt
och rikedom,
men
deras vanhåfd
med
flg dragit
Folks
och Länders
undergång
Ehuruvåi
ingen
ibland
Eder, Mine Herrar,
lårer
vara,
fom
icke
har
fig bekant,
hvad med
de
Ädlare eller lå kallade
Fria
Konfterne efter
allmänt
brukeligt
talelått förftås, bor
jag
åndå
for
redigare ordnings
ikul
tydeligen förklara,
at
jag
med lamma
namn
i
lynnerhet beteknar
Byggningskonften
,
Måleriet
och
Bildthug-
geriet.
Utafdefla
treypperfta, hafva flere be-
römlige
Konfter fin uprinnelfe
och åro med
dem

olkiljaktigt
förknippade,
at
lamma til-
namn
af
Adla
jåmvål til
llere
grenar
af del-
fe
Konfter
lig fullkomligen pallar,
Sålc-


©
)
°
c
e
s
Således
böra
Medailleurer,
Graveureruti
âdla
Itenar,
Kopparltickare, Moläique-
Ar¬
betare
,
Hiftorie
-
Cizeleurer i
gull fllfver och
flera
metaller,
lamtVåfvare af de
flags Tape¬
ter
,
fom under
namn
al
Haute och
BaJJe
Lijfe
åro
bekante,
med fog
råknas ibland de
ådlareKonftnårerne,
emedan til defla konlters
fullkomliga
utôfvande behöfves
lamma med¬
födda
böjelle och
qvickhets eld
,
famma
kun-
fkaper,
famma
outtrötteliga öfning
,
famma
ål
dre och
nyare
tiders
efterlyner, lom de
trennc
Moder
-
Konlterne.
Men

vida de hår
uprepade
tillika
med
alla
andra
fnilles-och handa
-
flögder, hvilkas
vårde
uti
ritning
och
Imak
beftår
,
hånledas
i-
från
Byggnings
-
Konflen, Måleriet och Biidt-
huggeriet,
låhafva defla
i
fynnerhet
med
namn
af Fria
och
Ädla
Konlter ifrån flera
tufende
år
tilbaka
och
intil
nu
varit
utmärkte.
Fria
kallades
de
afGrtekerne
och
Romar¬
ne,
emedan
inga
flafvar eller lamre
folk,
utan
aliénait
Ädlingar
,
eller åtminftone frigifne
Mån
,
var
tillåtit dem
lamma
at
idka
:
hvil-
ket
bruk, ehuru det
tyckes
Itrida
emot
natur¬
liga
billigheten,
lom
intet
förmenar
den
rin¬
gare
mer,
ån den
förnämare,
at
Itråfva efter
dygd och
lkickelighet
lamt
dels
belöningar,
heder
och
vålmågo
;
iå kan dock håraf flutas,
i
huru llort vårde
defle
Konlter från
uråldriga
tider
varit.
De


6
0
)
o
(
0
De
nyare
Folkfiag, fom idkat Byggnings-
Konften,
Måleriet
och
Bildthuggeriet,
hafva
med
ftörre
fog
kaliatdcm ådia och
IkönaKon-
fter,
at
tilkânna
gifva de ädla förmoner, den
lylande
prakt, det
behageliga anfeende, hvar-
med
Skaparen iå rikeligen
prydt de
dymedclft
af
månniiko
-
håqder
tilverkade
Måfter-
ftyckcn.
Ädla
böra de med ikål
kallas,
i
anfeende
til
deras
urfprung
och
fprfta
inftiftare,
hvil-
ken

Han
iammanfatte
verldcnçs
fynliga
de¬
lar
med
en
underbar
Symmetrie
och alla de¬
lars

vifhgen
afmåtte proportioner
mot
det
hela,
taktes
Sjelf
vara
den
fôrfte
Byggmåfta-
ren
;

Han af
1er formade månnilkan
til
fit
belåte,
var
den
fôrfte
Bildthuggare
,
och då
Han med
tufende-tals
fårgor
prydtallaiefvan-
de, lä val fom
kånflolöfa
ting,
djur,
filkar,
foglar,
intil de
fôrakteligafte
tjåriilar,
orter,
trän
och
i
jordens gömmor begrafne hårdafte
Marmor,
uppenbarat Sig
vara
den förfta
Må¬
laren
,
hvars
Gudomeliga verk
månnilkan,
i
den
grad
af
fullkomlighet,
fom
dödligom
gif-
vcn
år,
löker
efterfölja och aflkildra.
Ädla
åro
de
i
anfeende til de
ftora Naturs
förmoner,
ftarka
inbillnings-kraft, qvickhet,
urfkillningsgåfva
och
mogna
omdöme,
lom
hos
en
til
rått
högd kommen
Konftnår fin¬
nas
bör.
Ädla
måge
de åfven kallas, då
man
befin-
nar,
at
Inart
lagt
ingen
vetenlkap
år,
fom
ic¬
ke


S
)
°
(
0
7
ke
i
en
eller
annan
måtto til dem
nödvändigt
behöfves.
Hvad
vore
väl
i
ritning
den Ihållafte
Ar-
chiteä:.
om
honom
felades
kunfkap
uti
Géo¬
métrie,
Mechaniqve,
Hydrauliqve, Phyfiqve,
Pcrlpeéfiv
oçh flere
vetenlkaper?
Huru
ikul-
le den Målare
eller
Bildthuggare kunna anles
for
fullkomlig,
lom icke
jåmre
en
del af
före-
nåmde
ftycken,
vore
förfaren
uti
Anatomien,
Optiqven,
Hiftorien,
Mythologien,
Antiqvi-
teterne
och
flere
Vitterhets
delar? Når lå mån¬
ga
kunlkaper,

flora Naturs
-
gåfvor och
en
mångårig
öfning
böra
fammauftöta hos den, lom
värdigt Ikal båra
namn
af
Konftnår,
hvad år

under,
at
bland
hundrade
lom
löpa
på den¬
na
vådjobanen, knapt
en
hinner målet
?
Om
en
handterings
varde Ikulle
måtas
efter
Perlonens
ftånd,
lom
den lamma utöf-
var,

tilhörer
ådlaKonfterne,
åfven
i
anieen-
de
dårtil,
etlå
hederligt
namn.
Det
vore
vidlyftigt
atuprepa
alla de Kej-
lares,
Konungars
och Förftars
namn ;
fom
u-
ti
någondera af
dem
varit
mera
eller mindre
öfvade.
,
Ännu
i
dag åro de hos
förnämt Folk
uti
Frankrike,
Italien oeh
Ängland lå
allmänt
ve-
dertagnç,
at
det hålles
för lålilyntare och
ftör-
re
Ikam,
når
en
Ädling uti
dem
år
okunnog,
åu det
år
för
honom
ovanligt beröm
,
at
vara
Kännare
och
Xllkare dåraf.
Def-


8
)
O
(
0
DelTe
och ånnu
flere
Iyfande
Ikål,
hvar-
föreByggnings-Konften
,
Måleriet och Bildt-
huggeriet kallas fria, Ädla och vackra
Kon-
lier, håller
jag
åndock
icke for
vara
tilråckeli-
ga, at
därmed ftadfåfta deras rättighet
til
nyfs-
nåmde
Heders-Namn.
For
la
uplyfte
Mån, iom J, Mine Her¬
rar!
åren,
åligger
mig,
at
icke
låta Konfternes
beröm
bero vid
prunkande
utvårtes
egenlka-
per,
utanjåmvål vifa
deras invårtes halt
och
de
mårkelige förmoner, lom Borgeliga Sam¬
hållen
af
Konfternes
tiiboriigc
ikötiel
tilfly-
ta.
Utur defse kållor bor
jag
deras
rätta
och
ofminkade
varde hånleda.
At
de
adla
Konfterne
haft ftor del
i
alla
tiders och alla
Folkflugs
Gudstjånft,
Politi-
qve,
feder
och lefnads
lått; är
en
oftridig,
faftån vidförfta
påfeende,
främmande
fanning.
Ifrån
den
tiden, når Beli ftod blef
i
Baby¬
lon
uti
et
dårtii
bygt
präktigt
hus utftåld,
at
af
folket
vördas,
bör
förfta tidehvtrfvet
af
Tempel
och
Guda-tilbedjande
utiåttas.
De
fe-
dermera ho
-
öfterlånningarne, förfärdigade
flo¬
der,
föreftållande Solen
och
Elden;
Egyp-
tiernes
Isis, Osiris, Canope,
lom be-
teknade
himmelen,
jorden och
vattnet.
Dc
hos Chinelerne
under
åtlkillige
främmande
ikepnader]
med
många hufvud
och hånder,
betydde
Naturens
hemligheter.
De
af
Graekerne
och
Romarne
til
all-
mån
dyrkan
uprefte ftoder
efter namnkunnige
Hjål-


0
)
°
C

9
Hjältar och
Mån.
Alla defla adla Konfter-
nes
ailler hafva
i
de ålfla
tider
och
hos
alla
Folkflag varit
Religionens
föremål.
At
ifrån
den
Hednilka
nårmare
nalkas
den råtta
Gudstjånflen, lå lårer hvad gamla
Teftamentets
eller den
Judilke
angår,
ingen
af
ofs
vara
obekant, huru
mycket de ådlare
Konflnårerne,
efter
Guds
egen
befallning,
me-
delft
flere
Hågs koflbare
arbeten
i
Gull, Silf-
ver,
Koppar,
Elfenben, Ceder och
andre
llags
tråd, lamt
med virkade
och våfde
tape¬
ter,
bidrogo til
prydnaden
af
de flore
Tempel
och
Tabernakel, lom til den
lanna
Gudens
dyrkan
flera
relor efter
hvarannan
blefvo
up-
bygde, och hvarutinnan
de af Måflare-hand
förfärdigade innanreden
;
Nådallol,
Förlåt,
Skådebröds
-
bord,
Altaren
,
Kopparhaf,
Tvättfat och
Rokeltekar, med
mera;

ena
fidan
voro
förebilder
af det
tilkommande
Nya
förbundet, och

den
andra
vedermålen
af
det
behag
Den
Hogfle finner
uti
ådla Konfter-
ne,
når de
til Hans åra, månnilkornas nytta
och
obrotfliga nöjen användas.
Uti
den nyare
eller Chriftna
förlamlingen
hafra
åfven
Konllerne
varit
bibehållne,
lamt
til
Gudstjånftcns
prydnad anvåude,
ehuru-
vål
i
ftörre
eller
mindre
grad, efter de
begrep,
fom
hvarje Religion
om
deras
nytta
haft.
De
Catholike anfe
prakten
i
Kyrko-byggnaden,
låfomen
nödvändig
vördnads-betygellejför
den
flore Guden
:
Uti
vår
mera
uplylle Gudstjånfl
A
5
"
hål-


ïo
0
)
&
(
0
hålles
den for
en
anftåndig
prydnad
13 fôr
Kyr¬
kor
,
fom
andra allmänna
byggnader.
At
de belåten och
målningar
lom efter
vårFrålfare,
Helgonen och Kyrko-fådren
i-
från förfta
fôrfamlingens tid
fmåningom
i
kyr-
korne
blifvit famlade och til
et
anlenligt
antal
ökade,
åndteligen med
en
otilbörlig
vördnad
blifvit
hedrade, år
et
miisbruk,
fom
til åfven-
tyrs
varit
orfak,
at
defFa
i
fig
fjelf
upbyggelige
kyrko-prydnader,
i
vår
förlamiig
(parlammare
blifvit antagne.
Jag år utaf
den
tankan
*
Mine Herrar
!
at
når
vår Frållares
dyra
lidande,

vål lom de
öfrige vår Religions
hemligheter
af
en
förfa¬
ren
Konftnår afikildras
,
och ofvaunåmde
mifsbruk därifrån
aflöndras,
har lådant
uti
Gudstjånft
en
mårkelig och uppbyggelig
verkan.
Vi
bore
alle dårom
vara
öfvertygade,
at
i
det
uppenbarade Guds ord ligger
förborgad
çn
öfvernaturlig kraft,
fom annorftådes
fåfängt
fökes,
at
röra
månnilkans
innerfta.
Men
utom
den
Heliga Skrift tviflar
jag,
at
någon
flags muntelig eller ikriftelig före-
ftållning
om
våra
Chriftendoms fkyldigheter,
kan
lå lått
och med
la
mycket eftertryck, fom
Måleriet, finna
vågen
til hjärtat, når
en
upp¬
lyft och förfaren
Målare til det
ämnet
han
år-
nar
föreftålla
,
utväljer
och

defs Ikådeplats
framftåller de
beiynnerligafte och mäft röran¬
de
omftåndigheter,
lutter
dem
lamma
i
den
redi-


B
)<>(
©
ii
rediga ordning
,
lom
af inbillnings
-
kraften
låttaft
kan
fattas, lamt
gifver hvarje ting
en
utletad
hög
tanka
och eftertryck.
Den
Målare,
fom
detta
rätteligen
i
akt¬
tager,
han har på
fin fida famma
fôrmoner,
fom
den flörfta Prådikant,
ja
ånnu
flera,
i
ty
han
Ipa
en
gång med förenad
magt
ljålen
an-
griper,
och iikalom
en
ftark tordön nederflår,
under de
kraftiga
fkål, fom
den talande alié¬
nait
efter
hvarannan med
fkingrade
vapen
framförer.
Vårt Lands lått har
ånnu
ej
varit
at
åga

flore Konftnårers
Måfterftycken,
fom
kun¬
de
tjåna til
exempel och
min menings
beftyr-
kande;
Men Dem af
Eder,
Mine
Herrar!
fom
med
'mig
haft tilfålle,
at

flere Italien
utomlands
förnöjas
af
få bchagelige
fyner,
ta¬
ger
jag
tikvittnen,
om
någon
vältalighet
kan
vara
mera
öfvertygande, eller
kunnat
föra
til
mera
vördnadsfulla
tankar
om
vårt
dyra åter-
lösningsverk,
ån

man
betraktar
vår Frålia»
res
djupa
förnedringsflånd vid
Defs födelfe,
uri
den
tafian
af
Corrige,
fom år
allmänt
bekant
under
namn
af
Notte di
Qorrçgïo
:
d|
man
med
en
helig förundran åikådar
Defs bit¬
tra
lidande,
föreftåldt
af G
vide
uti
Capuci-
ner
-
Kyrkan
i
Bologne,
och
defs
Gudome-
lige
härlighet
uti den namnkunnige
Rapha-
els
målning
öfver
Çhrifii
Förklaring,
uti Sap
Pietro
in
Montorio
i
Rom.
Mon-


12-
,
0
)
o
(
0
Monne
ftarkare
anledning
kan gifvas til
en
alfvarlam betraktelle
af
var
iefnads lifta
ögnablick, ån den förtråfliga
Taflan
uti St.
Jeronymi Kyrka i Rom, på
hvilken
Domi-
n
iqv a in

Gudomligen
afikildratfammahe¬
liga Mans
död.
Man
låfer
uti
Orientalifka
Kejlaredömets
Hiftoria
om
de
Bulgarers
Konung Bogoris,
at
då han af
en
Chriften berömd
Målare, vid
namnMethodius,begärt,
at
han
fkulleiMå-
Jerie
föreftålla
den
förlkråckeligafte håndelle
lom
upfinnas kunde,
och
denne fiftnåmde
afmälat
ytterfta
Domen
ganika
vål
med dels
förfärliga
omftåndigheter,
i
fynnerhet
de för¬
dömdas
bårtflåpande til den
eviga
elden
,
har
iådant
haft
den
verkan,
at
Bogoris dåraf
rörd låtit underviia
fig
i
denChriftna låranoch
fig dårtil med hela dels
rike
omvåndt.
Kunna
Ädla Konflerne

et

fördelak¬
tigt
lått
jämföras med den andeliga vältalighe¬
ten
,
huru
mycket
mera mage
de icke
då lyia
framför den
vårldlliga
och dels ly lier Poëfien ?
En
Orator
och
en
Poët,
en
Målare
och
en
Bildthnggare
,
hafva alla
et
och
famma
än¬
damål,
at
lifligen
föreftålla,
beveka och
öf-
vertala:
Enahanda medel bruka de
alla
:
Na¬
turlig
qvickhet,upfinnings-gåfva,
urlkillnings-
förmaga, godt omdöme, ofta
ölvernaturliga
tankar,
men
altid
naturliga
talefått
dem
at
yt¬
tra.
Den
fom
båft använder
defla
medel, han
vinner
förft målet.
Skal


0
)
o
(
0
*3
Skal någon
af
dem
fågas hafva
fördelar
på dels
fida,
lä år
det
iåkert Konltnåren.
Oratoren
och
Poeten
tala
for
öronen och
minnet,
Målaren
för de ånnu
qvickare
finnen,
ögonen
och
inbillnings-kraften.
Når de förras
intryck
vara en
dag, lå råcka
de
lenares hela
Jifstiden.
Oratoren
och Poeten
uttrycka
Hg

et
enda
Ipråk,
Konltnårens år
hvarje
lands
tungomål.
Chiuelen
och den vilda
Amerikan
förftå
honom
åfven

val,
lom
Svenlken
och
Italienaren.
Oratoren
och
Poeten
begripas
al¬
iénait
af
lå,
Konltnåren
af
alla.
Spåda
barn
råcka
efter
defs
arbeten
fina händer
innan
de
kunna
tala: den
okunnige
Bonden år dåraf la
betagen,
fom
en
Konung. Med
et
ord:
Konlt-
nårens
tal
förltås
af
alla
land,
af
alla åldrar,
af
alla
ftånd.
Hvad år

under,
at
de
Ädla Konlterne
ifrån verldenes
början och
hit intil varit för
T
ide
-
och
Ålderdoms
-
teknare
oumgångeiige?
Större delen af forna
tiders minnesböc¬
ker
grunda deras
trovärdighet på uråldriga
byggnader,
lkåde-penningar,
floder och mål¬
ningar.
Dem
förutan
fruktar
jag
,
at
flere
folkflag?
varelfe,
gudstjånft,
leder
och lef-
nadslått,
Konungars
llora och
lyckliga
Re¬
geringar
,
Hjältars
bedrifter
och
ånnu
flera,
mårkvårdiga
håndelfer,
voro
i
evigt
mörker
begrafne.
Ovederfågeligt lårer
vara,
at
Rit-Konlten
eller alla
tings
afbildande
med ftrek, dragne
efter


14
il
)
«
(
B
efter
Naturen
,
år
långt åldrigare
ån Skrif-
Konften.
Det
år
naturligt,
ät
månnilkan förft
bör¬
jat
med
at
rita
dels
mening i
fand,
vax,
bark
och
flere
mjuka
materier
,
innan hon
påhittat,
at
medelft vide Caradterer eller
betydande
krokar
förkårta dels
ikrif-lått.
Låt
det blott
vara en
lagen
,
iom
af
atlkil-
lige
Scribentcr
påftås,
at
Seths
barn
for
iyndafioden
uti
tvånné Pelare,
den
ena
af
huggen
Hen, den andra
af
tegelften,
ingraf-
de
vetenlkaperne,
på det de
iamma
ej
lkulle
förgås
vid den allmänna fôrftôrelien,
hvilketi
dem
var
förutipådd,
och
at
deftè
Colonher
långt
efter Noe tid
voro
i
behåll,
månnilkor-
na
til
en
underråttelle
;

år
åtminftone
oför¬
nekligt,
at
Egyptilke
Hieroglyferne, hvilkas
ålder ftråcker
lig
längre tilbaka,
ån
irågre be-
ikrefne
böcker,
icke
varit
annat,
ån de förfté
folkllags
Skriflått, (om
bellått
uti af bildnin¬
gar
af månnilkor, djur,
foglar, plantor,
med
mera,
lammanbundne medelft
vifte
kro»
kar til
meningarnes atlkiilnad.
Efter
handen har
man,
for
at
Vinna
tiden
och undvika
mödan,
i
ftållet
för
figurer,
infört
Caraöterer
och de förra
lmåningom
förglömr,
hvarafhåndt,
at
Hieroglyferne
i
denna
dag
åro
aldeles
olåfiige,
Vid Americas förfta
uptåckandc fants
irt-
genftådes
bland
defs
vilda
inbyggare
Skrifter,
men
måft öfver alt
målningar,
och berättas,
at


€t
)
ô
(
@
*s
at
denna
Konften
varit
i Mexico

tipôfvad,
at
icke
aliénait
Motezuma
låt afmåla
och fôr
Ferdinand
Corte£yifa
en
ftor tafla,
hvarpå
en
nyfs ankommen
undlåttning
af
Ikepp,
folk
och
håftar
var
litligen
afikillrad,
utan
ock

flere
Indianilke
Prinlar
fig fammanlatt
til
Spa.-
niorernes
nederlag,
blef
Cortez i
tid
där¬
om
underrättad
genom en
af dem,
fom

en
duk
afmålat
hela
den
tilårnade
gärningen
med
alla
perfonernes
anfigten,
få lika
trånade,
at
ingen
fig dåtpå
mifstaga
kunde.
Om
den
nytta
Hiftorie-lkrifvarne
hafva
utaf
de ådla
Konfterne, år
ftor, lå
år
den
ånnu
ftörre och
faft
oumgångelig
for
håfdateknare.
*
Forna
byggnader
och
Ikådepenningar
åro
de
grundpelare, på hvilka hela
Ålderdoms
kun-
Ikapen
år
grundad.
Blefvo de undanrykte.

fruktar
jag,
at
hela byggnaden ramlar
of
ver
ända.
De
uti
Rom ånnu
qvarftående
minnesmår-
ken
af
Tempel, Grafvar, Palats,
Triumph-
portar,
Theatrer, Cirqver,
Bryggor,
få val
fom
otålige
tid efter
annan
utut
gruiet
framle¬
tade
ftoder
efter
Coniuler,
Kejiare,
Konun¬
gar,
Generaler,
Philofopher
och
andre
be¬
römde
Mån, hafva
om
Romerika
Rikets
öden
gifvit
efterverlden långt tydeiigare
begrep,
ån
alle
böcker fom
dårom
utgifne blifvir.
Äfvenlå hafva
vi
utaf
de
ritningar,
fom i
defla fenare
tider åro
författade
och
utgifne,
angående qvarlefvorne af Petlepolis',
Palmy¬
ra,


0
)
°
(
0
ra,
Athén och
Lacedemon,
fått
om
defiâ
län¬
ders
och
ftåders
belkaffenhct
mångauplysnin¬
gar
,
lom
hitintil hos alle
Graekilke och
La-
tinlke
Scribenter
faknats.
Stöder och
målningar,
lom
i
de
nyls för-
flutne åren
och ån
i
dag
utur
jorden blifvit
framfökte vid Herculaneum, hafva redan
gif-
vit
rika
åmnen
til fiere böckers lammanfkrif-
ning
om en
Ilad, hvars
namn
tilfôrene
knapt
varit
bekant.
Det
vore
åfveu
fa
lått
fom
ôfverflôdigt1,
at
med
många Ikål
vila den
fördel, lom allaVe-
tenlkaperne
i
gemen
hafva
af
adla
Konfterne.
At
tekningen
år
den
enda tolken
,
hvai ige¬
nom
Mathematiqven
kan
göra defs
djupfinni¬
ge
föreftållningar begripelige
:
at
den vidlyf-
tigafte
belkrifning
om en
Mechanifk
byggnad
år
mindre
tydlig,
ån
en
god ritning dåröfver:
at
låran
om
månnilkans,
djurens,
träns och
örtes
yttre
och
inre
Ikapnad,
nödvändigt
må-
fte
med
figurer förklaras.
Defla och flera
Sanningar,
om
hvilka
Kotigl. Vetenlkaps Academiens
egna
Hand¬
lingar vitna,
anförer
jag
med lå
mycket
llör-
re
nöje, lom
Vetenlkaperne
åro berättigade
til
denna årkånflan
emot
de
mångfaldiga
ljus,
de meddela
Konlterna,
och
utom
hvilka
def-
fe
intet
förtjänte hedras med Tillnamnen:
Adla och Fria.
Sc-


©
)
o
(
0
17
Sedan
jaglåledcs
omnåmjt den
nytta
Fria
Konfterna
hafva
i
Guda-
LSran,
i
Sedo-Låra,
Hiflorien, Håfde- teckningen
,
i
Vetenlkaper-
ne,

åligger
mig
jämväl vila
deras inflödan¬
de
uti
Borgeiige
Samhållet och dels
åtikiliige
närings-
grenar
,
famt
följakteiigen på bvad
lått
de föröka
et
Lands
rikedom,
magt
och
välgång.
Et
fattigt
folk kallas
det, fom aliénait
har
nödtorftig
föda, kläder
och
bärgning,
men
intet
mer.
Rikt eller välmående
kallas
det, loin
jåmte
det
naturliga lifvets
uppehälle,
äger fle¬
ra
beqvåmligheter
och nöjen.
Efter
Skapa¬
rens
vifa
inrättning
Ivålter
eller
fryfer
intet
helt
folkflag ihjål,
och låledes
år
det fattiga-
lie
Riket åfven
la
lyckligt,
fom
det
rikafte,
i
anleende til
kroppens
nödvåndigafte
behof;
men
det
har
dårjåmte ringa företräde för
vilda
Djuren, hvilkom
åfven
iamma
förmon
i
Na¬
turen
år
belkård.
Ju
flera
naturliga
beqvåmligheter
och nö¬
jen
et
Lands Invånare
nödgas
beröfva
fig,
ju
fattigare år det,
ju
närmare
nalkas
det
djurli¬
ga
tilftåndet
och
följakteligen
ju
nfiare
år det
;
men
däremot,
ju
flere och
våfendteligareförmo-
ner
et
folk
fig
kan
tillkynda,
ju
rikare år
der,
ju
närmare nalkas det
den
timeliga fållheten,
h
varmed den
Högftas
ändamål
vid verldenes
Ikapelle
varit
förknippad.
Jag år
förfåkrad
,
at
den
vilda
Hottentot-
ten,
lom
i
defs ufla
hydda
naken
föder
fig
B
med


i8
0
)
°
(
0
med
rötter
och

filk,
famt
tillika
vil
lynas
förakta
et
vekiigare
lefnadslått,
garna
ikulle
öfvergifva
defs jordkula,
om
någon
iårde ho¬
nom
den
hemligheten,
at utan
arbete komma
til
vålmågo.
Men
Naturen
har
vifligen nekat
de
orklöia
folkdagen denna
förmon,
och
in-
lkrånkt
dem
innom
det
nefiiga
nöjet,
at
för-
fmåda och
förolverflöd
ftrafFade
idogare, ibm
de
ej
mågta
efterfölja.
Alla
Nationer
hafva
naturlig
begårelfe
efter
vålmågo och
rikedom
:
En
del vånta,
un¬
der
lattjas dvala, fåfängt,
at
de
ikola
komma
jjelfmante
:
andre hafva
vål god vilja
,
men
oriktiga
begrep
om
medlen
,
dem lamma
at
förvårfva.
Hvaruti
beftår
et
Lands
lanikylliga
rike¬
dom! Uti
myckenhet
af Invånare. H
varige¬
nom
förökas Invånarnes antal ? Genom
mäng¬
den
af
närings
-
medel. Hvaruppå bero
mån¬
ga
närings-medels'beftånd? På lättheten,
at
in-och utrikes
aflåtta
Landets
biverkningar.
H
vad
gör
lätt
aflåttning!
Godhet
i
varan
och
lindrigt pris.
Det
förra åftadkommes
genom
god Materic
,
faft arbete och prydeligt
ut-
leende:
det lenare
genom
öfverfiöd
af
lifs-
medsl.
Materiens
godhet och
arbetets
dyrka,
fördra
mera
möda, ån
konft:
Varans
vackra
utleende
kråfver
mera
konft, ån möda.
Den
fattige
1er på ftyrkan
,
den
rike
på prydnaden.
Samma
Vara,
lom
den
fattiga
köper
en
gång


@
)
°
(
@
'?
for
defs
nödvändiga
behöf, köper den rike
flere
gånger
for
ombytes
iku!.
Således
får
den
mera
affåttning och
högre
betalning for
fin
Vara
,
fem
förfärdigar
den
famraa
prydelig,
ån
den,
iom
endaft
arbetar

deis
ftyrka.
Genom
hvad medel åftadkom-
mes
då det
vackra
anfeendet,
uti
h vilket
Va¬
rans
förnåmfta
värde
beftär?
Genom
den
rit¬
ning
och
goda
lmak
,
lom
medcift ôfning
i
Fria Konfterne fdrvårfvas.
Följakteligen hafva de
Land
,
hvaråft
Konfterne drifvas
til
ftörftahögd,
den förinon
framför
andra,
at
de med lätthet aflåtta fina
tilverkningar
innom och
utom
fina grånfor.
De
bidraga
til
fina
egna
medborgares
få väl
fom
Utlåaningarnes
beqvåmlighet,
och
defle
fénare
raafte med
redbare pengars
betalning
til de
förra,
umgålla
deras
okunnoghet
i
adla
Konfterne,
Verkan
håraf
utfpriderj
fig til
alla
gre¬
narne
af
Borgerlige
Sam hållet med
lamma
nyt¬
ta
,
lom
blod
i
en
kivande
kropp.
Konungar
och de förnämfte Herrar
i
et
Land,
låta
bygga fig
ftora Pallats.
pryda dem
famma med ftoder
och
målningar,
Tapeter,
Speglar
och flere präktige innanreden
:
Hun¬
drade
tals
Handlande
och
Konftnårer
bidraga
dårtil
;
Deras
arbete och
möda
blifver
med
den
Förnämas
rikedomar
vedergåld.
Borgaren
år af
Naturen
berättigad til
fam¬
ma
nöjen och
beqvåmligheer
,
lom Ädlingen:
B
a
Han


io
B
)o(
0
Han
idkar
med
ovanlig drift
och munterhet
fin
Handel och
fit Handtverk
:
Han
flår
bit¬
tida upp
och går lent
til
hvila, til
at
åfveo
la
y
II, iom
den
torra,
hafva
et
beqvåmt hus,
pryd¬
da
rum,
nymodige
Meubler.
Dm
Landtmannen
ej
kan
utftråcka
fina
begåreifer
lå långt,
fom
Borgaren,
fikar han
åtminftone
efter
granna
kläder, nått
och
vac¬
kert
Husgeråd.
Denna dels
åtrå
upmuntrar
honom,
at
med fordubblad flit odla dels
jord,
hvilkcns afvel icke
aliénait raåfte
förda til defs
nödtorftiga
föda,
utan
ock
til
defs beqvåna-
ligheter
och nöjen.
Alla
defie
et
Lands
förmögne
Inbyg¬
gare
återbåra öfverflödet
af deras
förtjånfl:
til
Konungens
eller den allmänna Skattkammaren,
hvarifrån
det
åter
i
Rikskroppen
utgjuces

fått, fom
om
bloden liknelle-vis
fagt
år.
Lycklige
åro de Folk, hos hvilka Fria
Konlter blifvit

fall
rotade,'
at
alla
deras
tilrerkningar efter ritning
och med god fmak
Tarda
förfärdigade.
De åro förvillade
om
de¬
ras
Handels och
Sjöfarts
dageliga tilvåxt:
för
dem Ar
ringa
möda
,
at
därifrån utefluta
främ¬
mande
afundfjuke medtåflare.
Men
olyckligt år
det
Rike, dår
FriaKon-
fterna
ligga i
linda,
dår ritning och fmak
ail¬
les
för litet
betydande
i
Borgelige Samhåller.
Hvad
åro
allehanda
llags
våfde
Silkes-och Yl¬
le-Taperer
uran
lmak
? Hvad
åtlkillige
mer
och mindre
koltlamme
Sidentyger?
Hvad
Gull-


0
)
0
C
0
a*
Gulloch
Silfver-arbeten?
Hvad
Metall
-
och
Stal
-
tillverkningar
?
Hvad åro alla
delîà
och
flere
(lags flogder
utan
fmak
gjorde,
annat
ån
vittnesbörd
om
Folks
undervigt
i
Handtverk
och
Handel,
hvilka ej
långe mågta
hålla
huf-
vudet uppe
emot
idoge
grannars
öfvervägande
magt,
innan
de aldeles ftörta omkull
och
var¬
da til
intet.

famma fått
,
fom
om
de
konftigare
arbeten
lagt år, hafva åfven de låmfta
Handt-
Verk utal
god
fmak
deras lif och varelle.
Af

ringa
varde'fom
en
klådning,
eller
et
par
Skor tyckas
vara,
lå foras de åndock
ifrån
det
Landet, dâr de med Imak förfärdi¬
gas,
til
et
annat,
hvaråft Handtverkarnes Inil-
le
år
llödare
och deras
handlag
fåinre.
Kunde
en
berömd
Ångellk Scribent med
fkål
påftå,
at et
ftycke
Kiåde icke göres til
fullkomlig godhet
hos
er
Folk, dar
Äflrono-
mien år
föragtad
och Sedo-
fåran
vanvördad
;
huru
mycket
mer
år icke det med lanningen
öfverensftåmmande,
at
en
Sax
eller
cn
Knif
ingen
god
fkapnad få
i
det Land, dar
Fria Kori-
fferna
illa
ikötas
?
En
Nations
ftyrka eller
fvaga, defs uparbetade eller nedgrafdc pund,
defs
blomftrande
eller
ödelagde
Handel, dels
idoghet eller lattja, defs lmak iKonfterne, el¬
ler
defs
kånfloloshet,
röjas
åfveniå vål
i
de
rninfta
tingen,
fom
i
de
ftörfta.
Åro ädla
Konftcrne,
i
anfeende
til
Han-
dallögderne
i
gemen,

betydande,
hum
myc-
B
3
ket


©
)
o
f
©
ket
mer
är
då icke hvar och
en
af
dem,
for
fig
ijelf
rågen,
bidragaude ril
Borgcliga
Samhål¬
lets
välgång?
Byggningskonften
förfer Städer
ocbLand
tned Barka,
beqvåröa och
vackra
Våningshus#,
uti
hvilka hvar och
en
Medborgare
dels Han¬
del och
näring
med
nöje ikôta kan.
HERrans
Tempel, Konungars
präktiga
S
lått och Lufthus
,
rymliga
och
anftåndigt
prydda
Torg, breda
och
väl
lagda
Gator,
var¬
aktiga
Bryggor
,
fteniatte och
Inyggt håline
Stränder,
lunda
vattuledningar,
väl
aniagde
Rådhus,
Beurler och
andre allmänna
byggna¬
der,
vittna
for
närvarande
tid och
til
komman¬
de
åldrar,
omRegenters
vishet
och
folks
Iyck-
falighet.
Icjce
allenaft Landets
egna
Inbyggare
vi-
,
ilas
med
nöje där
en
förnuftig
Byggningskonft
tiiredt
deras
boningar,
utan
ock
Främlingar
lockas
dit,
at
i
lamma
förmon
taga
del.
De
undransvärde
gamle
och
nyare
bygg¬
nader
,
lamtandreberömdcKonft-ftycken, lom
i Pom
finnas, åro lå
dragande Magneter for
Utlänningar af
alla Nationer,
at
de lamma
hål¬
las före
utgöra
eu
fjerdedel af den
Stadens
In¬
vånare,
Påfvarne
i Rom
märka
detta la
väl,
at
de
årligen
med
nya
koftfamma
byggnader låta
foröka de förra,
at
låmedelft aleid
underhålla
främmandes
nyfikenhet.
I
Nea-


©
)
O
(
©
*3
I
Neapel, Florentz,
Venedig,
Milan,
Ge¬
nua
och
alla
Iralienika
Ståderne
i
gemen,
åro
likaledes
de
penningar,
lom
Utlänningar
dår
qvarlemna,
anlenligare, ån
någon fig
föreftål-
la kan.
Målare
-
Konftcn bor
utan
betänkande
an-
fes
,
lålom
den
indrågtigafte af
alla
nåringsfått,

långe
den
grunden
flår
faft,
at
de
handaflög-
der åro for
et
Land
fördelaktigaft, lom
i
ftör-
fta
Proportion
förädla Materien,
hvaraf arbe¬
tet
göres.
Med
Fårg och
Penflar för
10
eller
zo
Plå¬
tar,
kanlenlMålare
förfärdiga
en
målning,
lom
år
vård
10
eller
zo
tulend
:
och
om
den
myc¬
kenhet
af
flora
Måftares arbeten i
Måleri och
Bildthuggeri,
lom
ifrån Italien
blifvitpåfo års
tid
förlåld til
Ångland, ikulle
i
vårde ungefar
utlättas
til
zo
Millioner,

kunna
Materialier-
nc
fom
dårtil
åtgått, ej råknas
högre, ån
en
tufende del
af
fiftnåmde lumma.
Hvartil
ån-
nu
de
mårkeliga
omftåndigheterne
komma,
at
målningar åro ingen
eller ganlka
ringa
nötning
underkaftade,
i
jämförelfe
mot
andra
varor,
och
at
deras
pris
icke
med
tiden förminlkas,
utan
håldre dcraf vinna
et
uphögt vårde.
Hvad
kan
vara en
Stad til
anftåndigare
prydnad,
ån
at
på dels allmånna
Platfer hafva
flora
Konungars
Stöder
uprefte, hvilkas Åmin-
nelfe
af
infödde
Mån
vålfgnas, af
Utlännin¬
gar
vördas ?
Hvad kan
mera
upmuntra
til
dygd, til
tapperhet, til idoghet,
åuatfefto-
B 4
re


M
0)o(0
re
Hjåltars,
vifeMåns,
nyttiga
Medborgares-
Bilder,
pryda
de
utmärkte
Milen, lom
en
tack¬
lam
efterverid dem til
välförtjänt heder
invigt?
Namnkunnoge
Bildthnggare hafva
i
fordne
och
nyare
tider
varit
lålliyntare,
ån
gode Archi-
11
tedier
och
Målare,
hvartil
tvånne
orfaker
i
fynhe/het
varit vallande:
Svårigheten,atblifva
fullkomlig
i
en
konft,
fom
fordrar längre låro¬
tid,
än
vanligt
tålamod kan uthärda, och dyr¬
heten
af
detta
(lags
arbete, lom gjordt,
at
H
enikylte
perloner
varit
i
Hund lådane Konftnå*
rer
,at
f
y
(kilitu.
Målaren
kan
innom
kårtare tid
låra lå
mycket
lom behöfves,
at
med låker vinft
gö¬
ra
dels arbete
lönande.
Fårgornes
behaglighet
och
liflighet,
de
många åtlkilliga
ting lom

en
gång
förefUlias
och göra Taflan
rik,
dela
ålkådarnes
upmärklamhet, linikra ögonen
och
hindra
dem
at
biifva
varie
Imå
fel
i
ritningen
;
men
Biidthuggaren har
intet
annatfom
talar för
%
ån
renheten
i
teckningen
och
expreffionens
flyrka
:
Bagge
della
fordra
en
långlig
öfning til
deras lurande
,
och
fåledes inlamlar
en
Bildt-
huggare
mycket lent frukterna af
fit
mödo-
fàma
arbete.
Hårutaf
låren
J, Mine
Herrar,
med
mig
låtteiigen
ftçna,
hvarföre
utaf
Svenlka Yng¬
lingar
,
hvilkas naturliga
bojeifc
för EriaKon-
fler
år
noglamt bekant,
likväl
ingen
hit
in-
til
gjordt lig
i
Bildthuggerie-Konfteniynnerli-
gerç
utmärkt, oçh
^yarfôrç detta
Rikets
Huf-
vud-


B
)
°
(
0
25"
vudftad år nåftan den
cndalte
i
Europa,
hvarefl:
ingen
Stod blifvit
upreft, dels namnkunnoge
Konungar
til
åminnelle.
En
af
Kongl.
Academiens
målt vördade
Ledamöter, har redan
för detta omtait och
med
ådelt
nit
beifrat
denna, Rikets
heder la
nå»
ra
rörande brilt.
Det
år
för
Fria
Konlterfie
ingen ringa
lyc¬
ka
,
når
deras refvor blifva
uptåkte
af
iådane
'
Mån, iom icke aliénait
åga
de
uplyfte
egen-
Ikaper, lom fordras til
deras
kännedom,
utan
ock
magt
och mod dem
famma
at
bota.

Våfendteiiga förändringar
åroicke
et
ögnablicks
verk;
men en
vis
Regering tvingar
tiden, och
förekommer Allmänhetens
hopp.
Til
bevis
dårpå
vil
jag
kårteligeu berätta,-
i
hvad tilltånd
det Riket
för hundrade år fedan
var,
fom
nu
genom
Fria
Konlters
falla
ro¬
tande
,
och den dåraf
flytande lå kallade
goda
fmaken
uti
dels handa-
llögder,
årligen aflåt-
ter
hos
alla
defs Grannar,
för
många Millioner,
åtlkillige
dags
mer
och
mindre
dyrbare
tilverk-
ningar.
I
början
af förra hundrade åra-hvarfvet,
var
Frankrike
,
i
anleende til Italien, hvad
Konlterna
angick, och
i
anleende
tilÄBgland,
Holland
och
Venedig, hvad Handtverkerier
och
Handel
vidkom,
intet
mera
betydande,
ån
Sverige
nu
år
emot
ofvannåmde
Riken.
Ehuru
förnedrande
denna
jåmförelfen
ly¬
der
för
ois, Mine
Herrar!
lå tillåten
ändock,
at
jag
B s
mig


î6
B
W
0
mig
dåraf
betjänar.
Ät
det
for
ofs
foga
be¬
röm, iå kan
det åtmiuftone
vara
en
tröit,
upp¬
muntran
och
hopp,
at
åfveniå
innom
hundra¬
de
år, blifva
genom
idoghet,
det
Frankrike
nu
år.
Hade
Konfterna
fått
långe njuta
i
Frank¬
rike det
hågn, hvaruti
Franciscus I.
med fil¬
namn
Koufternas
Fader, dem tog,
fedan han
ifrån
Iralien
och
flere italien inforfkrifvit
åt-
ikillige
flags Konftnårer,
lå hade
detta
Riket
forrnodeligen långt
for detta
hunnit
til den
ftyrka
,
det
nu
icke
långe iedan blifvit ägare
utaf
;
men
de flcve
minderårige Regeringar,
inbördes
Krig, Konungarnes
ilåta
upfoftran,
brifl
af
uplylte Miniitrar,
förqvafde det
frö
^f
Koniterne
,
fom
nyisnåmde gode
Konung
utlått.
Under
Konung Ludvig
den XlV:des för-
ila
Regements
tid,
var
Riketi
det
beklageliga
tililånd
,
at
ingen
förfaren
Byggmåftare
dår
fants
,
åt hvilken
Konungen
kunde anförtro
uppbyggandet afdeis Slott:
Inga
Målare eller
Bildthuggare,
deiamma
at
pryda;
IngaTapet-
våfvare til deras
meublering
,
utan
kommo
årligen, för otålige fummor, våfdeTapeter
från
Flandern
:
Inga
Spegel-Fabriqver,
utan
Vene¬
dig letvererade dåraf
i
öfverflöd
:
Sidentyger
til
Klädnad
kommo
från Italien
,
Ylletyger
från
Ångiand
,
Spetfar
och Linnetyg
från
Bra-
bantochTyikland, Jern-tilvårkningarne, Styc¬
ken,
Ankrar,
Kablar
och
annat
Tågverk,
Salt-


®
)0(
b
%7
Saltpcter
och
Krut:,
togos
från
Holland och
annorltådes.
H
vem
Ikulle hafva
fagc,
at
innom
io
år
en
la
mårkelig ändring
i
detta
Riket
Ikulle Ike,
at
genom
en
enda
uplylt
Stats
-
Mans
åtgärd
och
ådia Konfters
uppodlande,
Landets b»-
klageliga tilftånd bief
i
en
afundsvård
lyckla-
lighet
förvandladt?
Sådant
år
likväl
et
i
alla
tiders
Minnes¬
böcker
mårkvärdigt
lakernes
förlopp.
Til Frankrikes
lycka
blef
uti
dels
iköte
den
namnkunnigeColbert
född, hvilkens å-
minnelfe
bor
i
det
Landet
vara
evårdeligen
vördad.
Srraxt

famma
Store
Man
tiltrådde
defs
Ämbete,
voro
defs.
bagge hufvud-
lyf¬
temål,
at
förbättra
Landthushållningen,
och
at
uphjålpa Handtverk, Handel och Sjöfart.
Mitt
åmtie
tilhörer icke
at
berätta,
på hvad
lått det
förra
tilgick
,
utan
aliénait det
lenare,
hvad
medel
han dårtil
brukade och hvad fördel det
ined
fig
hade.
Förlta
året
Colbert
emottog
Minifte-
ren,
var
utmärkt
med
befynuerligc och
koft-
fama
anftalter
til
Fria
Konlters
införande
från
Italien,
lamt deras utbredande
i
alla
min¬
dre
llögder
och Handtverk.
Medellt
flerc
egenhåndige
Bref
öfvertalte han den
beröm¬
de
Romerike
Archite&en
och
Bildthuggaren
Bernini,
at
begirva fig til
Frankrike, begåfva-
de honom
dårföre med
en
lkånk
af 5*0000
Plå¬
tar,


0
)o(
0
tar:
en
ärlig
Penfion på dels lifstid
af
zoo«
Plåtar: iooLivres
dag-traâramente
under den
tiden
han ville viftas
i
Frankrike,
och flere
för-
rnoner.
De
fnålle
Franfylka
Målarne Poussm
ochVouET,
hvilkom
lam
ma
ode
hândt,
lo
m
ån
i
dag flere Svenlke Konftnårer
öfvergår,
at
de
måfteutom fit
Fädernesland
förtjäna födan,
dem
hemkallade
han
åfvenlå från
Rom,
me-
delft ftora
belöningar.
I
Paris
inftiftade han
en
Målare
-
och
Bildthuggare Académie, med
arfvoden För
dem
fom
undervifte, och Prifer
för
dem
fom
ritade. En
annan
Målare-Académie
inrättade han
i Rom
med
ftor
utgift,
h vareft ifrån
den
tiden intil
nu,
flere qvicke
Konftnårer

Konungens
i
Frankrike omkoftnad
uti
villa
år underhållas
,
at
medelft
öfning
efter
äldre
och
nyare
berömde Måftares verk, blifva
i
äd¬
la Konfterne
ftadgade.
Uti
Gobelins anlade han
en
präktig Ta-
et-våfnad,
med
defs
egen
Ritare
-
Académie
redevid,
utur
hvilken Moder-Schola
feder*
mera
alla
öfrige Fabriqver
i
Frankrike, fom
förfärdiga
de lä kallade Haute
-
och
Baffe-
Lift
fe-Tapeter,
haft
deras urlprung.
Han aflände förfarne
Ritare
til
Grseke-
land, Egypten, Syrien
och
Perfien,
at
där
uplöka
efterlefvorne
af
ålderdomens
namnkun-
liogafte byggnader och
demi det nogafte afmå-
ta
och afrita.
For
Colbert
var
icke nog,
at
låta å
nyo
uppbygga det
Kcngl. Slottet
i
Paris
,
hvars
ena


€1
)
0
(
0
c9
ena
Façade af alla kånnare
hålles for
et
under¬
verk,
utan
han
låt
tillika vid Veriàilles,
Mar-
ly,
Trianon,
St. Germain
och
Fontainebleau
uprela
anlenliga
Byggnader,
famt
de
lamma
med
Målningar och Marmor
-
Stöder
af
flere
berömde
Måltares hånder
pryda.
Den
beryk¬
tade
ThuillerieTrågård, Vallarne kring Pa¬
lis
med deras
Alléer,
Obiervatorium
i
lamma
Stad,
det
ftore
Holpitalet, Vattuledningarne
til
Marly
och Verlailles,
Canalen
i
Langve-
doc, lom forer
hafsvattnet ifrån
Ocean
tiiMe-
delhafvct
64
mils våg,
genom 73
Sluflar
ofver
Bårg
och Dalar, och
ånnu
flere
namnkunnoge
verk
blefvo
under hans
Ityrlel, och
lom
lagt
år, innom
20
års tid
förfärdigade.
Hvad hånde dåraf? Under
lamma
kårta
tid,

hvilken nylsnåmde
inrättningar
i
ver¬
ket
lattes, de
dar til
en
del blefvo
af
okunnogt
Folkanleddé, lom
onödig
prakt
och fördårfligt
öfverflöd
,
kommo
likvåi alla Konfter och
Handtverk
i
gemen
til den högd,
at
Utlån-
ningarne icke
aliénait miltade
afgången af
deras
varor,
utan
började ijelfve
efter handen af»"
Mmta
de
Franlke
tilverkningarne
,
hvarmed
ån i
dag fortfares.
Den nåtra
lkapnad,
goda
ritning och Imak, fom hårlkari alla
detta
Lan¬
dets Arbeten
af
Gull, Silfver,
Metall, Stål,
11
vål
lom uti
flere
llags Siden-våfnader, åro de
fornåmlta
medlen
,
hvarnaed Frankrike förkof-
rat
dels
handel
och
Sjöfart, famt den famma,
alla andre
Europeilke Handlande Magter
til
aflaknad,
ofver
hela verlden
utvidgat.
Sam-



0
)
«
(
0
Samma
mårkeliga
förmoner
,
fom
Fria
Konfterne
tilikyndat
Frankrike
,
finne
vi
ut-
af
Tideböcker
ne
hafva
varit
ifrån
veridenes
början
intil
nu,
alia
de
Folkflag
tildelte,
hos
hvilka
Konfterne
i
tilbörligt
varde
och
nytt¬
jande hållits.
Berittelfen
därom,
år vål
et
af de
åmnen,
jagönlkat
tå Eder;
MineHerrar!
utforiigen
fö-
reftålla;
men
fom
jag frukrar,
at
mitt
Ta
l redan
öfverlkridit
Edert
tålamods
billiga
grånrior,
vil
jag
allenaft
med
fa
ord
nåmna den
gång
och
de
öden
,
fom
Fria
Konfterne ifrån deras ålfte
tider intil
våra
dagar,
i
åtlkillige
veridenes
de¬
lar
haft.
Om
det
Babylonifka
eller
Aftyrifka
Ri¬
ket
år
uti
Hiftorien
förft
bekant
för
rnagt
och
likedom,

år det lika
kunnogt, atByggnings-
konften,
Måleriet
och
Bildthuggeriet
dårlam-
maftådes förft
varit
idkade.
Sedan Belus eller
Nimrod
upbyggt
det
i
Skriften
omnåmde
Babylons
torn
af
en
under¬
bar
ftorlek
,
låt defs
Son
Ninus
,
fin
Fader til
åminnelle,
uprefa
et
Tempel,
beprydt
med åt¬
lkillige
Stöder,
och
Nini
Gemål Semiramis
kringbygga
Babylon
med
en
mur
af
ioo
alnars
högd
och iå bred,
at
2-.ne
fyralpånde
vagnar
kunde
beqvåmligendåruppå
fara
nvarandra
för¬
bi.
öfver Floden
Euphrates
låt
hon
göra
en
Stenbrygga,
öfveralt
målad
med
åtlkillige
Djurs
Ikapnader,
och Bårget Bagiftone
af
iy
Stadiers
yidd
blef
på hennes befallning uthuggit
iSkep-


@
)
o
C
B31
pelfe
af
ett
Majtftåtilkt
Tittande
Fruentimer,
ikring
hvilket
100
andra
Stöder
lågo

knå
och
offrade.
Når Semi
ramis
ercfrade Egyp¬
ten,
förde
hon åfven
dit de
adla
Konfterne,
h vilka
dår

mångfaldigt lått
och
i
långliga
ti¬
der
blifvit
nyttjade.
De
ånnu
qvarftående
Pyramider,
fom
åro

flora,
at
360000
Månnilkor arbetat

en
enda
af
dem i
zo
år: Den
namnkunnoga
Labyrinthen
vidThebe
med dels
Guda-tempel
af
Porphyr
:
Obelifqverne
af
Granit, fom
Au-
gustus
låt fora
til
Rom
och dår ånnu
flå
upre-
fle
;
Den
berömde
Sphinx
vid Cairo, hvars
hufvud
allena
har 60
alnar iomkretfen:
alla
defîe
minnesmärken vittna
om
Egyptiernas
tycke
för
Konfterne.
Når Agenor
for
ifrån
Egypten,
at regera
nti
Ty
rus
,
förde
han
Konfterne med
fig
til
Phoenicierne
,
och
därifrån
delte
de
Tig fe-
dermera uti
tvånne
bekante
grenar.
Cadmus
tog
dem
til
Griekeland
,
hvareft han
anlade
Staden
Thebes,
den
Egytiike
Theben
til å-
minnelle,
ochDiDO,
Syfter
af Pygmalion,
Konungen
i
Ty
rus,
hade
Konfterne
i
följe
med
Tig
til
Carthago,
Bågge
defîà
grenar
blomftrades
lika långe,
och
bagges Arfvingar
blefvo Romarne.
Den
måft bekante
Carthaginfifke
bygg¬
naden
,
år
Apollos
med
Guld öfverdrague
Tempel,
hvaruti
var
denne
Gudens
Stod åf-
veu
af
renr
jGull,
för hvilkeu
Scipios
Sol¬
da»


3^
0
)
o
•(
C
dater
vid
Stadens
erofiing
fingo
600000
Plåtar.
Utaf
belkrifningen
ofver
bem:te
Fälther¬
res
triumpher
efter
Punilka
Kriget,
finnes
,
at
ibland
rofvet
var
et
oandligt antal
Stöder af
Gull
,
Metall och Marmor, farnt
at
Asdru-
bals
Ikold
var

ogement
val
cizelered,
at
den bief
fom
et
Konft-ftycke

Capitolium
uphångd.
Inga af
de äldre
Folkflagen bafva
kunnat
framvifa

många
berömda Konflnårer
och
Konft-arbeten,
fom
Grskerne.
Det
vore
for
vidlöftigt
dem alla
at
upråk-
na
ifrån D^edali
tid,
eller
100
år for
Trojae
belägring
och intil Grtekelands
forftöring
af
Romarne.
De
namnkunnogafle
af
deras
byggnader
hafva
varit:
Labyrinten

Creta, anlagd af
nyfsnämdeD^EDALUs,
med
en
prakt
och konft,
fom
alla Hiftorie
-
Scribenter fökt
belkrifva:
Jupirers Tempel
i
Olympia,
hvilkets Colon-
ner
voro
få lkona,
at
Sylla fedcrmera
låt fo¬
ra
dem
til Rom
och där
bruka
dem
i
JovisCa-
pitolini Tempel:
Dianae
Tempel
i
Epheius,
100
alnar
långt
och
110
bredt,
burit

117
Marmor-Colonner
af 30
alnars
hôgd,
öfver-
alt arbetade med
Ornamenter,
och
hvarpå he¬
la
Afien
arbetat
i
100
år.
Ibland
gode
Grtekilke Målare
åro
i
fyn-
nerhet
Bularchus
,
Zeuxis
,
Pamphilius
,
Protogenes
och
ApELLES,med
ovanligt
beröm
*
om-


S
)
0
(
€£
33
omtake, och ibland
Bildthuggarne
Phidias,
Praxitei/es och Ltsifpus rnåft
bekante.
Genom
Phidias
hand
var
den
flora
Ju-
piters
Stod
af
gull
gjord til
30
alnar?
högd,
iom
hela
Grtekeland
i
0'ympia tilbad.
Lika¬
ledes
Minerva,
xf
alnar
hög,
af
gull
och el¬
fenben
konfligt
fammanfatt.
Gniderne hollo
en
Venus, fom
Praxi-
teles
åt dem
giordc,
i
lådant
vårde,
at

Konung
Nicomedes tilböd gifva dem
efter
deras
fkattfkyldighet,
om
de til
honom
ville
afflå
famma Venus, nekade dc dårtil
och
höl-
lo
hållre
fort,
at
berala
lkatt,
ån de ville
mi-
lla
detta
Konfl-
fly
eke.
Flera
dylika prof

Graikernes
kårlek
för
Ådla
Konfter, finnas hos Plutarchus
,
Pausanias
,
Plinius
och
andra Auötorer»
Når
Demetrius
belägrade
Staden Rho¬
des
,
hvars
belägenhet
var
lådan,
at
den alié¬
nait

cn
enda fida kunde
med
fördel
angri¬
pas;
gjorde
Konungen
fig
vål
redo,
at
me-
delft allehanda
brinnande
materiers
inkaftan-
de
på det
utmärkta Hållet,
tvinga Staden til
öfvergift
;
men
ledan
honom blifvit
berättat,
at
den
namnkunnige
Målaren
Prctegenes
dårfammaftådes
hade
dels
verkftad,
bellot
Demetrius
at
uphåfva
belägringen.
lågande
lig
hålre
vara
nôgd
4
at
mifta
en
Stad,
ån
at
C
Verl-


3 4
B
.)
°
C
B
verlden
fkulle
förlora de
flora
konfl-
flycken,
fom
därvid kunde
blifva
fôrflôrde.
Alexander
den
Store
lemnade
fin
ikö-
naCoMPASPE är Apelles,
til
belöning for
det
han
henne
konftigt
aflkildradt, och Proxe-
nIdas
,
Jom
af
Grtekeiand
var
utledd til
Do
mare
vid
Olympilke
Spelen, faut
lådant be¬
hag uti
en
af ALtion
förfärdigad
och der
up-
vilt
målning,
at
han
därföre gaf honom
fin
Dotter
til äkta.
En

flor Grekernas
kårlek for
Konfler-
ne,
upmuntrade
oförlikneligcn deras idkare.
Efter Lisippus
,
fom
i
fin
tid
hölts allena
vär¬
dig
atafbilda
Alexander
den Store, räkna¬
des
770
Stöder.
I
Staden
Rhodes
voro
öfver
6000;
men
i
Athen
och
Corinthus
faft
oråk-
nelige
dylike
prydnader.
Ifrån
Grekeland,
Sicilien
och Cartha-
go,
blefvo
de
Ädla Konfterne
imäningom til
Kom
införde
under
Conlnlernes
tid
,
och det¬
ta
Folkets
Hifloria
intygar,
at
i famma
pro¬
portion
,
lom Romarnes
kårlek
för
Konfler
och
Slögder tiltog
,
förkofrades ock deras
ljöfart, handel,
magt
och rikedom.

Marcus
Scaurus
var
Conlul,
e-
mottog
han
af
Grekeland
inga
andra
utlkyl-
der, ån
Stöder
och
Målningar,
hvarmed han
prydde Tempel
och Torg.
Uti
en
enda
Thea-


0
)
°
(
0
33
Theater
den han låt
bygga,
blefvo
3000
gutr-
na
Metall
-
floder
uplatte, och
famtna
antal
af
defs
efterföljare ånnu
mera
ökat.
Når Marcellus kom
tilbaka
ifrån Sici¬
lien,
hade
han med
lig
til
Rom
en
mycken¬
het
af
Målningar och Stöder, lom tjånte
Ro¬
merike
Konftnårerne
til
efterlyn,
Plutarchus
berättar,
at
för Marcelli
tid,
gingo
Romarenas tal
uti
deras
famqvåm
måfl
ut

krig
och blods utgjutelfe
j
iamtat
i
Staden
inga
andra prydnader
voro
förvara¬
de
,
ån
barbarilke
Vapen
och med blod lölade
Segertecken
;
men
fedan
denna Confuléns
tid,
hörde
man
Romarne
uti
deras
umgängen må-
ftedels tala
om
Konfter, Konftnårer
och de¬
ras
arbeten,
i
det
ftållet
deras tal
tiiföreue
gick
ut
på krig
och blods utgjutelfe,
famt
låg
deras
allmänna
platler
och enlkildta hus
medKonft-
ftycken
rikeligen
förledde,
Paulus
Emilius
förde til
Rom
den
ftörfta
myckenhet afKonft-
ftycken,
lom der någon fin
varit
fedde.
Vid
hans
intåg fölgde
med honom
25:0
vagnar,
fullfatte
med
de
lkönafte
Stöder och
Mål¬
ningar,
I
de förfta
Romerike
Kejlarnes tid,
Un-
derhöllo
Fria
Konfterne
lig
uti
hela deras
glänts.
Kejler
Augusti
Favorit,
Agrippa,
arbetade för dem
med
fanorna
nit,
fom
M^c-
cenas
för
Vetenlkaperne.
Ci
Af


0
)
o
(
0
Af
fina
cnlkildta
medel låt
Agrippa
byg¬
ga
Gudarne
et
präktigt
Tempel, iom
ånnu i
Rom
ftår
qvar,
under
namn
af
Panthéon, få
vål
lomPortiqverne i
Antium
och de
efter
ho¬
nom
nåmde
Baden
,
dem han
genom
teftä-
mente
förärade Staden
,
tillika
med inkom-
ften,
fom fordrades til deras
årliga underhåll.
Hela
Campus
Martius
blef af honom
med
Byggnader
och Stöder
beprydd.
Den
ftörfta Romerika
Vattuledningen
,
kallad
A-
qva
Virginis
,
lom år
40
mil lång, och
en
del
af
de ån i
dag
beftående
ftenlagae laudsvågar-
ne,
voro
hans verk.
Med
et
ord:
Agrippa
var
for
Rom
det famma,
fom
Colbert
var
for
Frankrike.
Den
Regent,
lom lyckan
bcgåfvar med
en
lä ftor
Miniftre, har
lått
före,
at
med
Augusto
på dels
ytterfta
utropa
:
Ro¬
marn
lateritlam
recept
,
marmoream
re-
liqvi.
De
Kejfare,
fom
efter
Augustus måft
gynnade
Konfterne,
voro
Vespasianus, Ti¬
tus,
Domitianus,
Trajanus
och
Hadri-
anus.
Ibland
de ånnu
öfverblefne
Ruiner
i
Rom, åro
månge,
fom
vitna
om
den
goda
fmak,
fom
i
deras tid
regerade
;
men
det
vo¬
re
för
vilyftigt
dem
at
upråkna.
De
fifta och
bekante Romerike
Kontl-ftycken,
fom
med
Måltare-hand
förfärdigade blifvit, åro
Colon
-
na
Antonina och Marci
Aurelii
ftod til
håft,
lom
nu
midt

Capitolii
Borg-gård llå uprelte.
Ifrån


€>
)
°
C
«
37
Ifrån
Kejfar CoMmodi
tid började
Äd!a
Konfterna
efter
hand
at
förfalla.
Hans
och
de
följande Kejlares
flåta upförande,
deras
grufvclighet, deras
valluft
,
de därigenom
ti-
made
inbördes
Krigen,
Kejfaredömets delning
och
Italiens
förödande af
åtlkilliga främman¬
de
Folk
fl ag
:
alla
defla lammanftörande
o-
lyckor förjagade
fmåningom
Konfter och Ve-
tenlkaper lamt
tillika
med dem rikedom
och
Välmåga
ifrån detta
tilförene la mågtiga Riket.
Den
del,
fom
vare
Förfader Götherue
i
denna
förftörelie
tiftågges,
torde
likvål
vara
långt mindre»
ande
flåfte
Hiftorie
-
Skrifvare
föregifvit.
Det år
vål
möjeligt,
at
Alaric
och To-
tila,
efter
Roms
intagning,
gått förvida
med
deras
Segervinnare-rättighet, och
låledes
ej
hindrat,
at
Staden
undergått
en
fvår förftö-
ring;
men
Romarne
tilftå
ijelfve,
at
åtikilli-
ga
af
de
pråktigafte
Romerike
byggnader bfif-
vit af
Götherne
lkonade,

hvilka
Påfvar-
ne
i
fenare tider
ijelfve låtit bara
våldiatna
händer;
NårPåfven
Urbanus
den
VHItdeaf
hufet
Barberini, låt
utbryta
qvarblefne
metallen uti
denftoraVclpafiam Theatren,
kalladGolijcum,
gjordes
honom den
förebråellen
;
Qyod
non
fecerant
Barbari,
fecerunt
Barbarini, hvar-
med
tiikånna
gafs,
at
defla berömde
byggua-
C
3
der


i*
.
§
)o(
i
der blilvit
vördade
af
främmande
Folkflag
,
iom
i
gemen
kallades Barbarif
Götha
Konungen
Theodoric ville
de
öfvertygande
prof af
fin
kårlek.
for
Konfterna,
fom
tjäna
honom til evig heder.
Haa låt
ej
aliénait
i
Rom
upråtta
llôrlla
delen
af de
for-
fallne
Çirqver,
Theatrer,
Bad och
yattuled-
pingar,famtföröktedem
med
nya
byggnader,
utan
han
(yfiellatte
ock
åtlkillige
berömde
'Bygg
-
raåltare
med Kyrkors och
Palatiers
upbyggande
i
defs
Hufvudlåte
Ravenna,
la
val
lom
i
Padua
och
Modéra,
Ibland den
famling
af
bref,
fom
Cas^
SIodorus
gjordt, finnes
et
af
Konung Theo¬
doric
til
en
berömd
Architeét,
vid
namn
Symmachus,
hvarutinnan
denne
Konung
up-
låter
Symmacho,
at
åter
upbygga
Pompeji
Theater
i
Rom, och
tiliika

utlåtet
fig: Mo¬
res
tuos
fabrica
loquvtur, qui
a nemo
in
illis
diligens
agnofcitur,
nifi qui
in Ju¬
ls
fenjibus
ornat
i
filmus
reperitur.
Ord,
hvilka
innefatta
en
märkvärdig lanning, och
tilkånna
gifva
ofvannåmde Konungs adla
tan»
kelått.
Hans
Dotter
Amalasunta,
lom efeer
honom
regerade, trådde
åfven
i

berömliga
fotipår.
Ibland
fiera
byggnader
hon
låt
i
Ra¬
venna
anlägga,
år
i
fynnerhet
at
mårka
en
ån-
pu
i
dag
itäende
rund
Kyrka, St. Maria Ro-
tun-


B
)
°
(
0
39
tunda
kallad, hvars
öfverlta
hvalf
ellerCouple,
år
cn
enda
huggen
Iten,
100
fot
i
omkretsen.
Om
det
Hågs
Byggnings-lått,
lom
leder
Hg ifrån
delTa våra
Förfäder,
och
nu
mera,

väl
i
Frankrike,
lom
Italien,
kallas
Gothifk
Archiredtur,
icke
har
den
mannliga
dyrka
och
de
grundade proportioner
,
lom
den
Gras-
kilka
och
goda
Romerika
Architedluren.

har den
likväl
några
undransvårda
egenikaper,
fom
förtjäna
beröm, i
lynnerhet
en
iarthet
och
en
driltigher i
utförningen,
lom
våre ti¬
ders
Byggmåftare knapt
voro
i
Itänd
at
efter¬
följa.
Hufvud-Kyrkorne
i
Strasbourg,
Paris,
Rheims
och
långt
flere
Hallen, åro
härom lå-
kre
bevis.
Förlåten
,
Mine
Herrar!
om
denna
til åf-
ventyrs
fåfänga
ifver
,
at
forfvara Göthcrnes
upförande,
ledt mig
för
långt
at
vågen.
Det
öfriga af min
beråttelle
lkal
blifva

mycket
kårtare.
Sedan
Vetenlkaper
och
Konlter, Han¬
del" och
Handtverk,
ja,
Inart
heia
Natu¬
ren,
legat
lju
eller
otta
hundrade
år
uti
lin¬
da
,
lyfte
åndteligen
cn
b
c
ha
gel
i
g
morgon-
rådna
up
för
Ädla
Konlterne
vid
börian af
det
i3:de
hundrade
åra-hvarfvet i
Florents
och
Venedig.
DelTa
Republiover,
:'om
voro
de
förita,
at
upodla
och
använda
Konlterne,
C 4
blef-



0
)
°
C
0
blcfvo
jåmvål
innan
kart de
lykligafte
och
ri-
kafte
af
alla
Italienlka
Stater,
Det varade ôfver
zoo
ar,
innan Fria
Konfterne huuno
uparbctas
til den
högd,
forn
de hos
Grœker
och
Romare
ågt.
Under
lam-
ma
tid
upammades
jåmvål
fnålle
Konftnårer
i
Rom,

a't
fcdermera
och tils
nu
trennc
Huf-
vud-Scholor
i
Italien
varit
namnkuunoge,
den
Florentinlka,
den
Vcnetianlka
eller Lombar-
dilka,
och den
Romerika.
I
början
af i6:de
Seculum
lyntes
åndteligen
Konfterne
i
deras
fulia
ljus.
Påfven
Leo
den
X:de,
en
hog-rån-
kandc
och
frikoftig
Herre,
af
hvilken
detta
hundrade
åra
-
hvarfvet fått
namn,
fatt


Romerika ftoien.
Carl den V.te
var
Kejia-
re,
Franciscos
den
rfte
Konung
i Frankri¬
ke,
och den
Mediceilka Familien regerade
i
Flotents.
Alla
deflaRegcnter
ållkade
och
be-
Ikyddade
Fria
Konfterne,
lyftellatte
och
rike-
li^en
belönade
alla
dem,
lom
höllos
för be¬
römde
Måftare.
Uti
en

lyckelig
tid
lcfde

en
gång
Raphaël
i
Rom,
Michael
Angelo
i
Flo-
rents
och
Titiano
i
Venedig.
Tre
Mån,
fbm
billigt
ïvôrdas,
lålom
de
ftörfte
hittils
be¬
kante
Konftnårer,
loch
hvar
och
en
af
dem
en
prydnad
för
dels land.
Italien höll ånnu
fort
til
flutet
af
iö:de hun¬
dra-års
hvarfvet,

vål
lom
i
början
af
i7;de,at
al-


@
)
O
(
®
4t
alftra
namnkunnoge
Konftnårer,
ibland hvii-
ka
Correge,
Parmesan-,
Paul
Veronese,
Annibal
Carache,
Gvido Reni
och
Al-
ban
varit
de rnafl
kande
;
men
fedan Konun¬
garne
i
Frankrike med lâ
befynnerligt
efter¬
tryck
börjat
upmuntra
och
belöna
Konfterna
i
deras
Land
,
och däremot
många af
de
Furft-
liga Huien i
Italien,
fom måft
beikyddat
de
lamma,
blifvit
utflocknade,

har ock det
förftnåmde Riket
tagit
företrädet af
det fenare.
De
vidtfrågdade
Franfyike
Målare Poussin,
leSueur,
le
Brun,
Mignard,
Boulogne
och
le
Moine
,
hafva
gjordt deras
Fädernes¬
land åfven

ftor heder
i
Måleriet,
fom
Pu-
get,
glrardon,
CoiZEVOIX,
LEGROSOch
Coustoux i
Bildthuggeriet,
famt
Mansard,
Perrault,
le
Vau
och D'Orbai i
Bygg-
nings-Konflen,
Efter
Vanloo,
Pierre
Vienne,
Bou-
chardons
och
flerc
nu
lefvande
Franfyike
Målares
och
Bildthuggares
afgång, lårer efter-
verlden med
famma beröm
hedra deras
,
fom
de
förflnåmdes
välförtjänte
Eminnelle,
Sådant
har
Ädla
Konftcrnas
öde
varit i-
från
de
ålfle rider, in
til
nu:
få hafva
de
hvålfe
ifrån
det
ena
Folkflaget
til det
andra,
och
al-
tid
med
fig fört
vålmägo, åra
och
rikedom.
Gifve
Gud!
at
Svea
Rike
nu vore
når-
mafl
i
ordningen,
at
medelft Konfternes
up-
C
5
^od-
/
3IBL.
S1*
GENEVIÈVE


42-
0
)
o
(
0
odlande
(liga
til den
högd,
hvarifran
andra
Lånder
medellt
deras
vanhåfd fallit.
Tider¬
nas
och
omltdndigheternesfammanhang,
tyc¬
kes
vara
la
fördelaktigt
för
värt
Fädernesland,
at
min
önikan
bör
nu,
om
det
någonfin
Ike
lkal,
vinna dels
lullbordan.

Sveriges Thron fitter
en
Konung,
fom
ej mindre
bör kallas
Konsternas,
ån
Landsens Fader.
Dels
omforg
flråcker
lig
åfven lä vål
til
Vetenlkapçrs
ochKonlters
befrämjande,
loin
tilLandthushållningens
,
Handelens
och
Sjö¬
fartens
utvidgande.
De
flere
llags
ärlige
byggnader,
de
beqvåmlige
och prydande
in¬
rättningar
,
lom vid Kongl. Luft-Slotten
verk-
ftållas,
vittna
om
Konungens Nådiga
vilja,
at
tillika
pryda fit
Rike,
upmuntra
defs
Konlt-
nårer
och
rikta dels
underlätare
i
gemen.
Uti
famma
hogtbeprileliga
åndamäl
har
HansMajeltctjåmvåi
uti
Defs
Gemål,
varHul-
dalte Drottning
,
et
kraftigt biträde.
Mitt
ämne tilhörer
ej,
at
omtala
dentref-
nad,
fom
Vetenlkaperne
äga under

mdgtigt
beikydd:
den friltad
Vitterhet fått
innom
dels
Palats:
de
mänga
iamliogar
af böcker,
hand-
ikrefne
Handlingar,
Ålderdoms-lemningar,
Mynt
och
Skåde-penningar,
lamt
iålllynta
al¬
iter
utur
alla
Naturens Riken, hvilka
hvar
för



0
)
°
(
0
43
for
flg förtjäna
utlånningarncs
nygirighet och
våra
medborgares
tacklamhet.
Mig
åligger
aliénait
ännu,
at
omnåmna
de
ut-och invårtes
prydnader,
hvarmed Hennes
Maj:t

anlenli*
gen
förbättratDefs
Sommar-Palats Drottning¬
holm, lamt
de
redbare Skatter
uti
Målerie,
Bildthuggerie
-
Arbeten
och
Kopparftycken
,
Hennes
Maj:t
ifrån
åtikillige
Riken
årligen
landar,
famt
åfven
dymedelft gör
Dels Namn
hos
en
uplylt
efterverld
evårdeligen
vördat,
och
detta
tidehvarf
för
Konfternes
befordran,
belynnerligen
utmärkt.
Dar
en
August
och Ludvig
regera,
fe¬
las
lalian
en
Agrippa
och
en
Colbert
til
rådgifvare,
A
'
g'
'
-
De
He'frar
och
Mån,
hvilkas
mogna
råd-
/lag åro
Thronen
nårmaft,
hafva redan
gifvit
Ädla
Konlterne
flere
öfvef
tygande prof
af
de¬
ras
uplylte
tankelått
och
kraftiga
biftånd,
Riklens
Höglofl.
Stånders, i
följe
dåraf
vid
liftförflutne
Riksdag
gjorde
heliofamma
författningar
om
Fria
Konfternes
upkomft,
medelft Målare
Academiens
i
Itänd
lättande,
Penfioners och
belöningars
utdelande,
med
flere
hugnelige
förmoner,
låra
innan
kårt
blif-
Va en
ny
oriak
för det
Allmänna,
at
prila
Re¬
geringens
omiorg
för
Landets
fannlkyldiga
Yålgång.
In-



44
m
)o<
0
Intagen af
glädje
ôfver de
hårliga
fôrmoner
och den
lållhet,
jag
hårutaf
mit Kära
Fäder¬
nesland
förefpår
,
och hvartil
jämväl
J, Mine
Herrar!
efter det
inbördes
vånlkaps
band,
fom
Vetenlkaperne
och Konfterne
emellan
år,
altid
låren
bidraga,
har jag den Äran,
at
in-
nelluta
mig
uti
Eder
gunft
och
benägenhet,
med
upriktigafte förfåkran
om
min
ftadigt-va-
rande årkånfla och vördnad.
:1
SVAR,


0
)
°
(
€t
45"
SVAR,
Gifvit

KONGL.VETENSR.
ACADEMIENS
Vagnar,
Af
Defs
Secret
erare
Pehr
Wargentin.
Min
Herre!
onjïerne
äga
fd mycket
förre
värde uti
en
Vetenfkaps Aca¬
démies
ögon
,
fom
de
icke al-
lenaji åro
ett
tillämpning af
Vetenfkaper,
utan
ock
hafva
gifvit
fårfla
anledning
til de
fläfla Veten-
Jkapers
upfinnande.
Dä vi
ville
upodla
och til
vara
behof,
beqvämligbeter
eller
nöjen
använda Naturens
alfter, bekôfies
Kon(ler:
men
Kon/txernås
utôfning
och
fur-
bättring
fordrade
Vet
en
fkap
er.
Härifrån
leda våra
Ädlafle
Kunfkap
er
Jina
anor.
En
for


fior
cPhïlofoph
har
alt/d
ratt
fagt,
t en
(kap
ernås
Hiftoria
bor
begynnas
d
Konfiernas.
En
annan,
ej
mindre
namn¬
kunnig,
tilfiod
fig
hafva
lärt
mera
nyt¬
tigt
uti
Konjlnårers
Derkfiader,
an
uti
böcker.
Lågges
hdrtil
all den
ofriga
nytta
Konfierne
göra
i Samhållet,
blifv
er
ove-
derfageligt,
at
de
förtjäna hållas
i
(lårre
heder,
ån allmänt
plägar
Jke,
Aldramåfi
de
Ädlare Konfierne
*
hvit-
kas
varde
och
nytta
J
,
Min
Herre,
uti
Edert
Tal,
fd utförligen och
grundeligen
vi
fat.
De
åro
berättigade
til
et
utmärkt
företräde,
icke
allenaft
för deras fynnerli¬
ga
behagelighet
och för den
tjånfi
de
göra
andra
Konfier,
h vilka
af
dem låna
den
fmak
,
fom
må(l
bidrager
til
deras
full-
komligbet
;
utan
Ock där
före,
at
de
fordra
egna
fållfynta
fnillen,
fom
med
mycken
om¬
vårdnad böra upammas,
at
blifva fiore
tnåflare.
De
riden har
ej
ännu
många
fa-
dana
at
upvifa
:
dårföre
lyfa
deras
namn

mycket
mer,
och deras
arbeten
fynas
lika
fom trotfa
förgångeitgheten.
En
Franfk
Afironom
har
nyligen
up-
fatt
pd
fodra himmelen
et
Dattupafs,
en
!Iden
fel,
en
Graffiickel
och flera
Koufinärs-
verktyg:
de pryda
fannerligen
det
rum¬
met


S
)
o
(
s
47
met
battre, och
deras
upfinnare åro
värdi¬
gare en
evig
bugkomfi,
ån
de
utnr
Fabler¬
na
länte
fijernbdder.
Det
räknas
LOVDVIG XIV
med
rätta
til
Jlurre
åra,
at
hafva
upmuntrat
Slögder, Konfler
och
Detenfkaper i
Defs
Land,
ån
at
hafva vunnit
fa
mänga Se¬
grar.
Blifve
en
födan
ära
ock
den,
Jom
fkal
göra
ADOLF
H FRED
R1C H S
Famn
fort
y
och
Def
Regering
i Svea
Rike
minnesvärdig
för
fenafie
efterkom¬
mande
!
Deras
Maj
efät
er
s
utmärkta höga
ynneft för
de Fria
Konfterna,
och Rikfens
Höglofi.
Ständers ådagalagde
omvårdnad
,
lof
va
dem
vijferligen
et
blidt
öde i
värt
Fädernesland.
Berömde
Fvenfke
Konfnär
er
hafva
vifat,
at
lyckliga
fullen hos
of
s
födas:
det
kommer
an'

anledning,
värd
och
upmuntran, at
de
upfödas; på rätta
kän¬
nare
och
myndiga Befordr
are,
at
upftfva
och
framdraga goda
ämnen.
Sädane fat¬
tas
of
s
icke heller.
J. Min
Herre!
aren
eu
af
dem, fom
mer
fbr nöje
och af
egen
fmak, än af
Ämbetes fkyldighet, talen
väl
för Konferna
,
och
gifver
dem al
mö-
gelig handräckning.
Kongl.
Detenfkaps
Academien
tager
få, mycken del
tit
i
deras tilväxt,
at
hon
år-


48
€1
)
o
C
0
avkänner
Edert
bemödande
til
deras
bä/la,
med
lika
tackjarnhet,
/om den
välvilja
J
fbr henne
fjelf
hyfen,
hvarpå
Eder
be¬
hagat vi/a
nya
prof,
under
den
tid
J
va¬
rit
Academiens
värde T
ra
fes.
Edert
väl
utarbetade
Tal
hedrar
ej
mindre
Acade-
mien,
ån
Eder
fjelf.
J
vet
en,
Min
Herre!
at
de minnes-
floder,
fom af
tackfarna Kon/ler
och
Ue-
ten/kaper
u/re
fas,
är
o
de
heder
ligafte
och
varaktigafle.
Faren fort
at
för¬
tjäna
dem.


Est un format de